Att krama om sin Chef

Är det fel att krama om sin chef?
Min gamla chef avvisade mig när jag ville ge henne en kram för att visa min tacksamhet.

Den här frågan har jag tänkt på så många gånger sedan 2004 då jobbade jag som innesäljare på ett företag i Skövde som sysslar med CNC maskiner. Företagets ägare är sambor (en man och en kvinna förstås, det finns ju sambor som har samma kön numera). Jag var ansvarig för verktygsförsäljning. Företaget var ju då på topp med många beställningar på maskin och företaget har ökat sin omsättning. Varje jul fick alla en julklapp från företaget och tom bonus i några år.

En december kväll år 2004 var vi alla bjudna på julbord på en restaurang utanför Skövde och där delade kvinnlig ägaren julklappar till oss innan vi åkte hem. Jag skulle visa min uppskattning genom att ge henne en kram men hon stöttade bort mig precis som jag hade en smittsam sjukdom. Kände mig så generad inför alla arbetskamraterna. Kan inte glömma det, tänker på det än idag…det gjorde så ont i mig. Vem tror hon att hon är egentligen?

Där jag kommer ifrån brukar vi inte kramas då heller, kan hända att vi blir moderniserad nuförtiden, men när jag kom till Sverige på 80-talet hade jag så svårt att krama andra utom min man. Man vänjer sig under tiden och har också anpassat mig att här i Sverige kramas man ofta men just då och efter denna erfarenhet fick jag den känslan att chefer kan man inte krama hur som helst. De är nog där uppe och svårt att nås. Jag som trodde att här i Sverige är alla lika, det har min man alltid sagt men visserligen stämmer inte riktigt. Det finns fortfarande de som tror att de är högre än alla andra. Jag lovar att jag ska aldrig vara en sådan chef om jag blir det någon gång.

Det var väl då det och sedan kom det lågkonjunkturen och så sjönk företagets omsättning och jag blev av med jobbet. Jag var ganska deppig då ett tag och hatade detta företaget men ändå var jag glad för att jag fick min revenge  att äntligen fick de sitt straff för att vara dum mot mig och att vara högfärdiga. Rätt åt dem skulle jag kunna säga men som tur har jag alltid lärt mig som barn att inte glädjas åt andras olycka. Läs gärna mitt inlägg om detta företaget här om ni vill veta varför jag hatar detta Skövde företag.

————-
OBS! Läs gärna mina recensioner innan du handlar eller beställer på internet eller klicka på recensioner på menyn ovanför. VÄLKOMMEN OCKSÅ ATT GILLA MIN FB SIDA, TACK FÖR HJÄLPEN!

Published by queenkeandra

I am a swedish citizen with asian origin, lives in Sweden, entrepreneur, accountant, fashion designer, dressmaker, professional interpreter and translator and from year 2014, I also became a local politician with some assignments from the local government. I moved to Sweden after marriage with a Swedish national in 1986. Two years later we got a son followed by a daughter after 21 months. Satisfied with life in fact, I guess I got all I wished for, it feels I have everything. Being married is not just a bed of roses, the roses have thorns also and you can get it at times but we’ve always been doing pretty good. Kinder and better husband I do not think I can get, everyone has their flaws and life becomes easier if you can accept them. I’m not a perfect person either. I became a grandmother quite young, only 45 years old, was a little skeptical at first but then I loved to be one. Now I am already a grandmother of two, a boy and a girl of 20 months between them, such a great feeling, it feels like it was a replay of my life. When I have both of them at home, it feels like I was young again and is the mother of small children. I can not explain but so damn good it is. When I moved to Sweden I knew nothing about the country, but now it feels like I’ve always lived here. I speak Swedish better than my native language, better in Swedish grammar than my husband, it may sound strange but it’s true. I dream even in Swedish. I hang out with many Swedes, have worked and still working in Swedish companies. I go to the Swedish church though I am a Roman Catholic. We believe in the same God anyway. I’ve adapted pretty well in Swedish society. I think I have to adjust to that country I moved to, not the country or its citizens to adapt to me. Sweden has no responsibility whatsoever that I wanted to move here so I could not demand anything else, but now a citizen, I think I have the right as any other native Swedes. I pay taxes and do my duties as a citizen. I think I am a good role model and a loyal citizen and can fight for my new country.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: