Efter familjemiddagen idag åkte jag till staden ensam. Efter att ha kört ca 3 km mötte jag en vit rostig bil som körde mot mig på min sida av vägen. Föraren kom ut och börja gå mot mig, jag klev ur bilen och började springa därifrån, kändes som jag var ensam i ingenstans, blev förskräck och till slut när jag upptäcke att jag inte blev jagad längre så tänkte jag gå tillbaka till min bil till min förvåning att min bil är borta och den rostiga bilen var den enda som blev kvar på vägen, övergiven av ägaren och tog min bil i stället. Oh herre Gud jag har blivit ett offer av biltjuven, min väska och allt låg ju i bilen! Ingen telefon heller så att jag kunde ringa, HELT FÖRTVIVLAT.
Jag vet inte hur jag lyckades komma fram till mitt jobb men väl framme till kontoret försökte jag att ringa polisen men kunde inte hitta telefonnummer någonstans. Vad gör jag nu?
Plötsligt hörde jag min man säga: “hur länge ska du sova nu då?”
Oh vad skönt! det var ju bara en dröm! Jag gick ju och lade mig för en eftermiddags vila efter familjemiddagen idag…nu är kl 21:00
Kom och tänka på flera olika sätt för kriminella att stjäla bilar eller något värdefult. Kan tänka mig att detta sätt är möjligt och att det har redan hänt i verkligheten. Kan bara säga att vara extra försiktigt på vägarna och när det händer sådana saker ska vara förberedd men vad gör man? Vilket sätt är det säkrast? Ska man stanna i bilen och låser alla dörrar? eller ska man försöka köra ifrån? Tänkt om de har en pistol? OMG! Hoppas ingen råkar på sådana här mardrömmar.
Var rädda om ER!
—————–
OBS! Läs gärna mina recensioner innan du handlar eller beställer på internet eller klicka på recensioner på menyn ovanför.
Like this:
Like Loading...
Related
Published by queenkeandra
I am a swedish citizen with asian origin, lives in Sweden, entrepreneur, accountant, fashion designer, dressmaker, professional interpreter and translator and from year 2014, I also became a local politician with some assignments from the local government.
I moved to Sweden after marriage with a Swedish national in 1986. Two years later we got a son followed by a daughter after 21 months. Satisfied with life in fact, I guess I got all I wished for, it feels I have everything.
Being married is not just a bed of roses, the roses have thorns also and you can get it at times but we’ve always been doing pretty good. Kinder and better husband I do not think I can get, everyone has their flaws and life becomes easier if you can accept them. I’m not a perfect person either.
I became a grandmother quite young, only 45 years old, was a little skeptical at first but then I loved to be one. Now I am already a grandmother of two, a boy and a girl of 20 months between them, such a great feeling, it feels like it was a replay of my life. When I have both of them at home, it feels like I was young again and is the mother of small children. I can not explain but so damn good it is. When I moved to Sweden I knew nothing about the country, but now it feels like I’ve always lived here. I speak Swedish better than my native language, better in Swedish grammar than my husband, it may sound strange but it’s true. I dream even in Swedish. I hang out with many Swedes, have worked and still working in Swedish companies. I go to the Swedish church though I am a Roman Catholic. We believe in the same God anyway. I’ve adapted pretty well in Swedish society. I think I have to adjust to that country I moved to, not the country or its citizens to adapt to me. Sweden has no responsibility whatsoever that I wanted to move here so I could not demand anything else, but now a citizen, I think I have the right as any other native Swedes. I pay taxes and do my duties as a citizen. I think I am a good role model and a loyal citizen and can fight for my new country.
View more posts
Queen Keandra 